Rotkörvel - Körvelrova - Kultursort

Produktbeskrivning

Sort: Rotkörvel eller Körvelrova / Chaerophyllum bulbosumFrö till rotkörvel, en gammal kulturväxt som odlats i Sverige sedan 1800-talet. Den har bland annat odlats i klosterträdgårdar runtom i Sverige men försvann nästan helt i början av 1900-talet från de nordiska odlingarna. Plantorna har främst odlats för sina 5–8 cm långa, stärkelserika rötter som har en trevlig och nötaktig smak som på senare år hittat tillbaka till gourmetköken. Rötterna har traditionellt sett kokats för att ätas med smör.Rotkörveln är tvåårig och plantorna blir upp emot 2 m höga och producerar flockiga blommor.De ätbara knölarna är vita på insidan och ockragula på utsidan. De äts råa eller kokta och har en mycket speciell smak som påminner om potatis, nöt och kastanj, med den lite skarpa smaken av selleri och palsternacka.För att lyckas med denna växt behöver fröerna utsättas för frost, vilket gör att fröerna bör komma i jorden redan på hösten. Man kan även stratifiera/köldbehandla fröerna innan sådd.Historia: Enligt Daniel Müller (Trädgårdsskötsel, publicerad 1851) förekommer växten vild i Tyskland och har på senare tid, dvs mitten av 1800-talet, blivit införd till Sverige och blivit en omtyckt köksväxt. Detta stämmer nog inte helt då växten redan beskrivs i nordiskt sammanhang i början av 1700-talet (3), och troligtvis har den en ännu längre historia hos oss. Växten förekommer vilt och under medeltiden var körvelrovan en högt skattad grönsak som odlades i klosterträdgårdar och även på adelsgods. Som för alla kära barn figurerar en rad olika namn på växten såsom körvelrova, rovkörvel, rotkax eller rofkax, knölfloka, samt det norska ordet knollkjeks och det danska hulsvöb. Ibland dyker även direktöversättningar från tyskan upp, såsom jordkastanj, knöligt kalvshuvud och rovkalvshuvud. Växten heter översatt från franskan ’tuberös rotkörvel’. Det latinska namnet Chaerophyllum bulbosum kommer från det grekiska ordet chairein, dvs. glädja sig. – Text: Else-Marie K. Strese (slu.se)Antal frö ca: 400 st